kvinnor i farten

To need or not to need…

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Fri, 29 May 2009 16:06:32 +0000

Det har gått väldigt länge sedan jag var med någon. Sexuellt alltså.
Och jag funderar på om det är något fel på mig, för det stör mig inte?
Tilfällen har det funnits gott om- speciellt de sista 2 månaderna som jag spenderat utomlands.. Men jag behöver det inte just nu. Jag vill bara inte.

Är det fel på mig då?

/Star

Pinsamt

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Wed, 01 Apr 2009 09:52:49 +0000

Vi har ett par elektriker här hemma idag. Den ene frågade mig om inte jag kunde täcka över soffan med någonting för han behövde borra ovanför. Jovisst sa jag och gick och hämtade ett lakan ur tvättkorgen. Jag borde ha valt ett rent lakan istället, för när soffan väl var övertäckt så såg jag till min stora fasa att det var fullt med spermafläckar på lakanet. Jag sneglade på elektrikern och hoppades att han inte hade sett något. Dock var lakanet mörkblått så de lysande vita fläckarna var nog svåra att undgå. När elektrikern lämnade rummet i några minuter så skyndade jag mig att genast byta till ett renare lakan. Nu gömmer jag mig i sovrummet och vill dö. Tänker inte komma ut förrän de har gått.

Leva

Me, Myself and I

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Sun, 01 Mar 2009 09:10:02 +0000

Äntligen, äntligen börjar den nya tiden.

Jag ska vara ledig på måndag så jag får hämta andan, det har varit ett maraton dessa två månader. I fredags slutade han som jobbat hos mig och i vecan kommer de nya niiice.

Dessutom gjorde jag slut på en relation som pågått i snart två år. han är en suverän man trevlig, snygg och intressant men han vill inte gå vidare och utveckla vår relation. Jaa ”suck” jag måste bara göra det som blir bäst för mig. Det är farligt för själen med destruktiva relationer.

Idag skiner solen och livet är en underbar gåva, hunden och jag ska ut och promenera och jag ska fika med en man som e lite intressant tror jag….

”This is were we ended up, and I refuse to be so hard on myself this time” The only night James Morrison

Patsy

Vad händer om man ger upp?

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Tue, 24 Feb 2009 14:04:14 +0000

Och ibland slås benen undan och man faller till marken.
Han som jag hållt kär hela vintern vänder plötsligt och ger mig kalla handen. Jag tappade hakan, jag stod handfallen. Hur kan någon vilja göra mig så illa?
Några timmar senare ringer ”min far”. Och släpper en bomb.
Hela söndagen grät jag. Och nu har jag sagt upp kontakten med honom, aldrig mer, aldrig mer ska han få göra mig illa. Aldrig mer ska han få lägga en hand på mig eller min mamma.
Och i och med det, så står jag utan framtidsplaner.
Stockholm kväver mig och jag gråter hela tiden. Jag skulle besöka vänner i Norge men han jag håller kär bor bara några mil därifrån och jag skulle inte stå ut att vara så nära men så långt bort. Min mamma är jättesjuk. Ön som jag skulle spendera sommaren på vill jag inte tillbaka till, inte sålänge ”min far” är där.
Så jag sitter här, utan någonting.

Och varför kan jag aldrig f¨vara fri? Hur många hundratals mil bort han än är, så påverkar han mitt liv.
Jag hatar honom. Jag hatar honom av hela mitt hjärta.
Och det som gör så ont är att jag inte har någon att luta mig tillbaka på.
För man har bara alltid sig själv i slutändan.

Star

Här e han min Jonny

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Mon, 23 Feb 2009 22:43:25 +0000

Jonny

Förändringarnas vindar blåser

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Mon, 23 Feb 2009 16:15:53 +0000

KAOS så skulle jag enkelt kunna beskriva mitt liv just nu och tusen konflikter. De e så mycket jag hann inte ens närvara på min väns födelsedag ”snyft” hoppas hon förlåter mig.

Det är konflikter på jobbet han som ska sluta ställer till med så mycket oreda och bråk så jag blir galen, som chef är det bara att hitta en lösning och ta konfrontationen, hade tänkt vara hemma lite med dottern på sportlovet men nu går inte det, attans.

Rummet därhemma ska jag ju hyra ut oxå, det är rörigt värre folk undrar om dom kan få hålla rummet tills dom vet om dom fått jobb osv, jag fattar inte. Det tar ju tid för mig att visa upp rummet och städa och planera, så är det inte ens klart att dom ska flytta hit.

Och till slut karlarna, gamla som plötsligt börjar ringa, nya som börjar snacka på tunnelbanan, eller på gatan. Det känns som om vart jag än går så blir jag störd haha när man bara vill vara ifred då dyker dom upp minsann. En sak undrar jag över: raderar aldrig en kille ett telefonnr, när man dejtat och upptäckt att neee det var inget för mig då brukar jag radera deras nummer. Men aldrig en man verkar det som, plötsligt efter nån månad så dyker dom upp igen konstigt tycker jag.

Igår var ja ledig en dag och hade fullt upp att få nåt gjort hemma, telefonen ringde oavbrutet, det känns som om jag bestämt en väg att gå på och nån försöker hindra mig eller snarare lägga krokben, försöka få mig att tappa fokus.

Men så har jag ju Jonny förstås den nya kärleken i mitt liv söta lilla vovven tur jag har honom och min dotter där hemma. mmm i slutänden så kanske det är helt underbart… mitt liv alltså… när jag tänker efter

Patsy

En snöig söndagsmorgon

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Sun, 22 Feb 2009 14:43:49 +0000

Ibland undrar jag om jag är för självständig. Kan man vara det?
Skrämmer det bort människor, skrämmer det bort männen?

Jag lever i mångas ögon ett underbart liv. Jag sparar pengar, reser, slår mig ner på en plats en kortare tid och tar rätt som det är ett flyg iväg igen. I mina ögon är det såklart också ett underbart liv. Precis det livet jag alltid önskat mig.
Men ju längre tiden går desto tommare blir det.
Jag känner det ibland som om gått så långt att det inte finns någon återvändo. Jag har inget ställe som är mitt, där jag känner mig fridfull och bara kan slappna av.
Jag har bara mig själv att lita till och det börjar bli tröttsamt, det börjar bli alldeles för ensamt.

Jag längtar såå efter något som kan ge mig en mening.
Jag är ingen karriärskvinna, har aldrig varit och har ingen längtan efter att bli heller. Jag har ingen respektive och har aldrig haft någon.
Så jag tänker: Vad finns det för vägar att välja i livet?
Karriär, familj eller resor.
Resor har jag provat på. Det har vi konstaterat att det börjar bli väldigt ensamt.
Jag är redo för något mer, så då återstår:
Karriär och familj. Dessa kan kombineras, det ena utesluter absolut inte det andra.

Så jag inser att det enda som kommer kunna ge mig en mening är familj. Någon att älska.
Och här sitter jag ännu en snöig söndagsmorgon ensam.
Precis som jag varit alla andra söndagsmorgnar i hela mitt liv.

Och jag kämpar med att tänka positivt, jag är bra, jag är bra, jag är bra.
Men rösten i huvudet hånskrattar åt mig och viskar: Det är ditt eget fel. Du kommer vara ensam resten av ditt liv. Du är inte värd något annat.

Star

Allrakäraste syster

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Sat, 21 Feb 2009 00:16:09 +0000

Idag gjorde min systers pojkvän slut med henne. Hon är helt förstörd nu och jag vill bara sätta mig på första bästa flyg dit så att jag kan ta hand om henne, men jag har inte råd tyvärr. Det känns så frustrerande. Om vi ändå bodde närmre varandra! Min lilla söta syster som jag har värnat om i hela mitt liv. Jag hämtade henne på dagis, lagade middag och nattade henne de dagar då mamma jobbade sent. Senare följde jag henne till skolan, hjälpte henne med läxorna och stod upp för henne när det var någon som var elak. När hon blev äldre mötte jag henne vid nattbussen eller hjälpte henne fixa taxi när hon hade varit ute och festat. Alltid alltid alltid har jag varit där för henne och nu kan jag inte det och det gör mig så ledsen. Jag tänker på hur hon sitter där alldeles ensam (om man bortser från katten då) i sin lilla lägenhet och inte kan förstå hur det här kunde hända henne. Och jag kan inte heller förstå…

Hur kan någon vara så elak mot min fina syster? Hur kan någon bara lämna henne? Hon är ju världens finaste, fattar han inte det?

Leva

Klagomål

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Fri, 20 Feb 2009 19:59:18 +0000

Jo ni vet, man är ju aldrig nöjd. Det hör mänskligheten till att klaga. Och man aldrig vore missnöjd, då skulle man ju aldrig kunna känna sig nöjd!

Star

2009 is the shit

Patsy, Edina, Star, Lola & Leva — Fri, 20 Feb 2009 13:02:05 +0000

Livet är så spännande och jag e fylld av förväntan, jag verkligen älskar förändringar.

Hunden har flyttat in Jonny heter han, en helt underbar liten typ.

Imorgon kommer en ny hyresgäst som jag tror flyttar in på stört.

I månadsskiftet kommer nya kollegor till jobbet och vi gör om allt… Mingelparty blir det med champagne…

Men bäst av allt jag har beslutat att lämna allt och alla som bromsar mig kvar i år 2008 det betyder att ”pojkvännen” inte fick följa med in i det nya året. En hel del annat fick bli kvar faktiskt…

Solen lyser livet är fantastiskt kom ihåg att njuta lite alla ni där ute

Patsy